Rabiestitrar!

Vi har fått svar på blodprovet vi tog innan vi åkte till norrland för att se om Yatzy har tillräckligt höga titrar av rabiesantikroppar - det hade han! Tjoho! Så nu ska vi bara fixa ett pass så ska han få testa att följa med matte på jobbet och bli øresundspendlare..!

Mattes 'snowracer'

Lite fler julbilder...

Tillbaka från norrland

Julhelgen har spenderats med familjen i Umeå-trakten. Fantastiskt härligt med en riktig vit jul. Det snöade nästan var dag och julaftonsvädret var super. Innan Kalle åkte vi alla ut med skotern (med släp och allt) till en grillstuga vid en kulle vi kunde åka snowracer på - kul för både barn, vuxna och hundar.Yatzy har verkligen stortrivts - galen i snö och kylan bekom honom inte alls (Virus var mycket mer frusen av sig) och i söndags morse när vi vaknade hade det kommit typ 50cm pudersnö och i den sprang han omkring som en galning...

Var lite orolig över vad föräldrarnas hund skulle tycka om Yatzy - Opus (8 år gammal gordonsetter) och Virus var jättebra kompisar men Opus tyckte väl iallafall i somras inte att Yatzy var lika kul. Då fick han sig en utskällning så fort han kom för nära, men han fattade ju rätt snabbt och höll sig oftast på lagom avstånd. Nu när vi kom upp så hade stackars Opus två ben i bandage eftersom att han drabbats av klokapselavlossning - det verkar dock som att behandlingen hjälper och att det är på bättringsvägen. Iallafall så tänkte jag innan att han kanske skulle ha ännu mindre tålamod med en unghund nu när han kanske har ont. Men det gick strålande - Opus tyckte till och med att det var kul att träffa Yatzy och Yatzy visade respekt och var inte alls påflugen. Någon enstaka gång fick han sig en utskällning men det var faktiskt bara när han kom för nära när Opus låg och sov i sin korg. Sista dagarna gjorde Opus till och med ett par lekinviter men Yatzy vågade inte riktigt...

Fina, snälla vovvar! (Styvbröder?)

Nackdelen med snöovädret var dock att bussen som skulle ta oss till tåget i Sundsvall var försenad då det dels inte gick att köra så fort och dels för att vi hamnade bakom en snöplog. Busschaffisen ringde SJ och bad dem hålla tåget 5 minuter så att alla vi som hade deras anslutningsbiljetter skulle hinna fram. När de första passagerarna från bussarna når perrongen så åker tåget utan oss...TACK SJ! Så vi får vänta i Sundsvall på nästa tåg - som är fullt så där har vi ingen sittplats hela vägen. Yatzy var kanonduktig på vägen upp till Norrland och hade legat jättesnällt i bussen på väg till Sundsvall också. På tåget till Stockholm var han betydligt oroligare - mest kanske för att vi så fort han somnat var tvungen att flytta oss till ett annat säte. Väldigt många hundar och katter var det också. Men det gick bra - mutade med lite tuggben =)
_
I Stockholm fanns det inga fler X2000 till Skåne så SJ hade bokat in oss på ett nattåg som skulle gå 5 timmar senare och dessutom utan sittplats, men då sa jag stopp. Kände att det inte hade varit schysst mot Yatzen att åka mer tåg den dagen och dessutom ville jag inte förstöra hela nästa dag genom att inte få sova. Ville dessutom ha pengar tillbaka men SJ skyller på Länstrafiken och Länstrafiken skyller på SJ - biljetterna var dock bokade genom SJ så det är ju egentligen helt klart de som bör ersätta. Orkade inte bråka mer om det just då men SJ fick boka om oss på ett tåg nästa morgon och så sov vi hos pojkvännens syster istället. Kul att träffa dem lite också och Yatzy tyckte att det var härligt att få vila på deras lurviga matta (och sen på natten smyga upp i mattes säng...). Så tidigt på morgonen åkte vi vidare och då sov Yatzy hela vägen - vid ett stopp sov han jättedjupt och drömde nog något för när några nypåstigna började tjoa och skrika till varandra och strula med sitt bagage vaknade han och skällde högt (och förvirrat)...komma och störa i tuppluren på det viset...

Yatzy åker buss

SNÖ!!!

Snö är mysigt!!!

_

Idag har Yatzy fått busa i snö för första gången! Det var en riktig hit - han kommer nog att älska julfirandet i Umeå... Rullade runt och njöt i fulla drag. Vi var nere på Ribban och busade med bollen - blev inte så jättelänge dock för matte höll på att frysa fingrarna av sig. Konstigt att -5 grader i Skåne kan vara kallare än -25 grader i Norrland. Jag får det inte riktigt att gå ihop...

_

När vi kom ner på Ribban var vi helt ensamma - det tycker jag är skönast. Det dök dock upp en labbe (blandras eller överviktig?) valp på sex månader som ville busa lite. Yatzen blev lite väl tuff tyckte jag när han märkte att han var starkare och kunde brotta ner henne. Så jag fick säga åt honom på skarpen att ta det lite nättare. De hade dock skoj båda två. Som vanligt blev jag glad när han utan problem sedan följde med mig när de gick vidare på sitt håll.

_

Precis när vi skulle gå mot bilen igen fick jag dock bli riktig irriterad - inte på Yatzy, men på hundägare! Det kom två vorstrar rusande (från ingenstans kändes det som - i världens fart) och rakt fram till Yatzy. Inga hundägare i närheten - de var väl på andra sidan Malmö eller så om man räknar med farten på hundarna. Den ena hanhunden var väldigt uppstudsig - bröstade upp sig som attan och svansen rakt i vädret. Har en del erfarenheter av den rasen och vet att de kan vara rätt tuffa. Jag höll bara tummarna att han inte skulle få för sig att trycka till Yatzen men Yatzy visade sig tydligt underlägsen (svansen ner, öronen bakåt, vände bort blicken) och det fungerade lyckligtvis. Jag kallade in honom och de gav sig iväg - efter att den äckliga vorstern först lyft benet och kissat (!) mot (på?) Yatzy. På väg hem (långt bort på andra sidan fältet) såg jag hundägaren med inte mindre än 5 lösspringande jakthundar (noll koll på dem) och det var nära att jag stannade och gick och berättade för dem vad jag tyckte men jag bet ihop och körde hem.

Julklapp...

Husse kom hem med en tidig julklapp från IKEA...

Mycket uppskattad =)

_

Ikväll har vi haft ett par vänner hemma på glöggmys - de hade med sig sin springer spanieltik. En 11 år ung dam som inte alls var intresserad av att umgås med en glyttig unghund. Yatzy ville verkligen vara med henne men förstod (nästan) till slut att det inte var lönt... Övergick till att leka med hajen men gjorde avbrott var annan minut för att kolla så att hon låg kvar bakom fåtöljen... Bra minne men kort.

Decembermys

Det är så skönt att jag kan jobba hemifrån såhär ibland. Idag har vi haft det väldigt bra jag och Yatzy. Uppe rätt tidigt och jobbade (med tända ljus och lite julmusik i bakgrunden - Yatzy som vanligt nära nära...). Sen tog jag en lång lunchpaus mitt på dagen och så var vi iväg till bokskogen en sväng. Först la jag ett par korta spår som vi tog på en gång - han var laddad och det gick bra. La sedan ut ytterligare ett kort spår som fick ligga trekvart medan vi gick 3-kilometerslingan. Yatzy behövde verkligen springa av sig lite och det är härligt att se honom skutta runt av lycka. Blev lite stolt över honom när det kom joggare och det inte var några som helst problem att kalla in honom. Innan vi körde hem tog vi det sista spåret som jag lagt ut och det gick också helt ok, lite upp med näsan i mitten men då väntade jag ut honom och sen gick det fint igen sista biten.

Nu är det lite jobb ett par timmar till och sen ska vi ner och träna lite lydnad på klubben!

Tjugoåtta kilo boxervalp

Nu börjar Yatzy mer likna en vuxen hund än en valp... Jag tycker fortfarande att han ser valpig ut men folk man möter ute ser ofta inte längre att han är valp. jag vägde honom nu i veckan och han väger 28kg - bara 4kg mindre än vad Virus vägde. Jag gissar att Yatzy blir lite större än Virus när han är helt färdigväxt, men just nu känns han rätt så lagom. Idag har vi haft en skön dag - jobbar hemifrån större delen av denna veckan eftersom att det ändå inte är några andra på kontoret förrän på fredag - så jag och Yatzen har haft det rätt skönt hemma. Jag har suttit och jobbat i vardagsrummet och han har legat i mitt knä och tuggat ben (ibland har han råkat lägga huvudet på laptopen och stört lite, men mest har han bara varit mysig). Nu ikväll har vi varit nere på fälten en stund för att han skulle få springa av sig lite och busa med bollen - oj vad mörkt det var! Tur att jag kom ihåg att ta med blinkhalsbandet för annars hade jag inte sett var han var.

_

I helgen var vi i Sövde och spårade - fantastisk dag. Solen lyste för en gångs skull, det var vindstilla och inte kallt alls. Vi var dock bara 4 från träningsgruppen som var på plats. Yatzy och Öhman spårade och tränade upplet och de andra två körde sök. Spåret har gått lite sisådär de sista veckorna, dålig koncentrationsförmåga och svårt att koppla vad det egentligen är vi gör. Antar att det är en mognadsfas, kanske mycket hormoner eller annat som stör (det var tillexempel en fågel som störde väldans med sitt kvittrade så att han helt glömde bort vad vi höll på med i lördags...=) ). Jag har iallafall bestämt att vi backar bandet lite och kör lite lättare spårövningar ett tag tills det lossnar igen. Nu när jag jobbar hemma tänkte jag försöka hinna ut medan det är ljust ute ett par gånger och spåra lite denna veckan. Lydnaden har däremot känts rätt ok - vi jobbar på med övningar hemma i vardagsrummet och testar dem lite försiktigt på lydnadsplanen när vi är där. Har fått bra tips på kontaktövningar som förövningar till det fria följet som jag ska försöka få kläm på - svårare för matte än vovve faktiskt...

_

Det hanns med en stunds valpbus i lördags i skogen också - härligt att se dem leka och springa =) Bilder kommer kanske sen!

_

Saker vi har ylat på idag: TV'n (stod nära nära och tittade först...), grannen på sin balkong (vad gjorde hon där?), killarna som höll på att bygga nytt tak på innergården...

Tillbaka i vardagen

Så har det gått en vecka sedan vi kom hem och Maldiverna känns väldigt avlägset... Hoppas att det inte deröjer alltför länge innan vi kommer oss dit igen. Det bästa med att komma hem var såklart att få träffa Yatzy igen - han kände som tur var igen oss och blev väldigt glad att se oss igen. Han har dock haft det jättebra hos Ann och sen hos Anna och vi är så otroligt tacksamma för hjälpen!

_

Planen var att han skulle vara ungefär en vecka på varje ställe, men ett par dagar efter att vi hade åkt fick han snuva. För 11år sedan lämnade jag bort Virus för första gången när jag skulle på semester. Då var han ungefär 6 månader och jag hade kört ända upp till Umeå för att han skulle vara hos mina föräldrar när jag var i Grekland. Då hann jag också bara iväg så blev han kraxig - halsfluss var det visst då. Så vad är oddsen att det skulle bli så igen? Yatzy hade det dock jättebra ändå trots snuvan och blev bättre efter några dagar, men det var ju lite synd om Ann tycker jag som fick lite extra pyssel. Det var ju inte optimalt att komma till dagis om man inte är 100% så han fick stanna hos Ann och Snäckan en vecka till. I början av vecka två fick han fatt i en valp-pipleksak som han lekte med - och vips hade han visst svalt den..! Hundskrälle! Denna kräktes han först upp igen någon dag senare - samtidigt som operation diskuterades med veterinären - så det var ju en himla tur! Så stackars Ann har nog haft fullt upp..! Sista dygnet var han hos Anna - det hade också gått jättebra. I början tyckte han att barnen var lite konstiga men sen de blev snabbt polare - äldsta dottern och hennes kompis (båda 6 år gamla) hade bland annat dressyrträning med honom. Katterna tyckte han också var lite underliga... =)

_

Idag har vi varit ute med spårgruppen - har inte hunnit träna så mycket sen vi kom hem, har varit ett par deadlines på jobbet så denna veckan har det bara blivit lite lydnadsträning hemma i vardagsrummet. Men idag var vi ute vid Sturup och spårade och körde uppletande. Uppletandet var svårt för alla idag - omöjligt att gissa hur vinden är ute i rutan när det blåser och är kuperad terräng. För Yatzy testade vi att lägga två grejer. Han fick dock leta väldigt länge och flera skick innan han hittade den första och sen fattade han inte att man kunde gå ut igen. Så vi vindade in ett par föremål till sedan. Tydligt att det är läge att börja träna på fler föremål. Jag fick ett par tips - dels att träna på en gräsmatta med stora föremål som han ser och kan komma in med ett i taget och sedan lägga ut många i rutan så att det lättare blir jackpot när han kommer ut. Det som var mest positivt idag var att han som vanligt tycker att det är superkul och verkligen inte ger upp! Sedan hade jag lagt två kortare spår till honom. Det första gick inte alls bra - han såg ut som ett frågetecken =) Men i det andra hade polletten trillat ner igen. Vi ska försöka komma ut och lägga spår igen på torsdag med Cecilia och Öhman.

Nu är det dags att ta nya tag för en ny arbetsvecka...hade gärna varit på Maldiverna istället! Bara två veckor kvar till lite julledigt i norrland iallafall!

Sista dagen på Maldiverna...

...för denna gången =)

Sista kvällen på semestern... Det har varit en fantastisk resa – de sista dagarna har vi bara legat på stranden, läst böcker, snorklat, paddlat kayak, druckit all-inclusive cola light och vin. Förra helgen var vi på en endagskryssning i norra maleatollen och då fick vi snorkla på riktigt läckra rev – sätter in ett par bilder =) Nu ska vi njuta av sista kvällen och imorgon bär det av hemåt (och till Yatzy – matte längtar!) – men vi är övertygade om att vi kommer tillbaka till Maldiverna!

Just another day in paradise...

Idag har det varit mer sol och bad och snorkling...fick med mig pojkvännen på att låna kajak så vi paddlade runt ön. Jag tyckte att vi skulle tävla med antingen oss själva (ta tid att slå nästa gång) eller med de andra somgav sig ut samtidigt...men jag fick nej... =)

Ikväll var det sunset cruise - tittade på fin solnedgång och fick möjlighet att se delfiner och flygfiskar...trots att jag är utbildad biolog visste jag inte att de fanns på riktigt...får nog googla och se hur det kan vara möjligt...

Vacation in paradise

Redan vid inflygningen till Male kändes det som att man landade i paradiset – klart och soligt väder så de gröna små öarna med turkost vatten runt omkring såg väldigt inbjudande ut (till skillnad från vad det gjorde vid mellanlandningen i Goa i Indien då jag tyckte synd om resenärerna som steg på efter sin semester och sen var tvungna att åka med och landa på Maldiverna utan att få lämna planet...). Från landningen i Male har allt fortsatt att vara helt otroligt. Verkligheten överträffar verkligen drömmen och det går inte att beskriva hur läckert det är att vara här. Verkligen semesterarnas Rolls Royce...

Det var speedboat-transfer från flyget till Meeru Island där vi skulle bo. 45 minuter ungefär tog det innan vi var framme och fick gå iland – som att landstiga i ett vykort – men bättre. Färgerna och kontrasterna är det som fascinerar – kristallklart vatten, klarblå himmel, kritvit strand och gröna palmer. Vid inskrivningen visade det sig att de hade lite färre rum än de räknat med och undrade om vi kunde tänka oss att – mot en kompensation såklart – först bo två nätter i en Jacuzzi Beach Villa och sedan i den Water Villa som vi bokat. Vi såg lite missnöjda ut (såklart – trots att detta boende egentligen var bättre än det vi bokat) och frågade om det isåfall inte kunde vara möjligt att sen få bo i Jacuzzi Water Villa på pålar ute i vattnet? De skulle se vad de kunde göra och idag när vi bytte från vårat första redan det trevliga rum så fick vi ett helt fantastiskt boende i en JWV...inte bara uppgraderade till ett av det bästa boende de har utan blir även kompenserade med lite pengar tillbaka samt en privat ’candle light dinner’ för två på stranden. Maldiverna är det verkligen någon ordning på... Så nu har vi en villa ute i vattnet med en terass med trappa ner i havet på ena sidan och en terass med en Jacuzzi på andra sidan. Helt ok.

Hade en tanke innan att man kanske skulle bli uttråkad av att bara vara på en liten ö i två veckor, men det känns inte alls som någon risk. Bara att hinna till alla måltider är ju ett projekt – mat hela tiden och däremellan barbesök och afternoon tea... VK not happy denna veckan (dessert-bufféerna är inte av denna världen)...men who cares when you’re in paradise? Så när vi inte har ätit eller badat så har vi hunnit med en snorkeltur till resortens hus-rev - många fiskar och vackra koraller, promenerat runt ön (tar ca en halvtimme) och testat alla barer samt fått en ljuvlig massage på spa’t (som började med att mannen i sällskapet ansågs ha alldeles för stora badshorts som han tvingades byta mot ett par engångskallingar i plast – såg ut som skoskydden man har på sjukhus fast med hål för benen – hysteriskt kul (nej, bild på detta kommer INTE!). Imorgon ska vi ta det lite lugnt (!) och äta, snorkla (försöka fånga lite hajar på bild), äta, sola, äta och sen en sunset cruise innan vi ska äta igen...

Semester! Men lite separationsångest...

Äntligen semester!

Efter en intensiv vecka där mycket skulle bli klart och många möten så är det riktigt gött att nu ha två veckors ledighet framför sig - och förhoppningsvis med mycket sol och bad! På söndag bär det iväg...mysigt mysigt! Men jag har separationsångest för att lämna bort Yatzy så länge...en evighet, tänk om han glömmer bort matte... Fast jag vet att han kommer att ha det jättebra och jag är superglad och tacksam att Ann och Anna ska ta hand om honom varsin vecka - kunde absolut inte bli bättre! Men jag kommer att längta efter honom såklart...mattes skruttelutt...

Valpbus i bokskogen

Igår var generellt en superstressig dag. Först tåg - eller metro -strul på väg till jobbet vilket innebar en timmes försening. Sen var jag tvungen att gå efter lunch för att hinna hämta Yatzy, rasta honom, lämna honom hos M&G och sen ta tåget tillbaka för jobbmiddag med gäster från hela Europa. Phju. Men jag hade iallafall bestämt med träningskompisen Cecilia att vi skulle ses i Bokskogen och spåra och promenera med valparna så det blev ett bra och avstressande avbrott på eftermiddagen. Vädret var höstruggigt, men när väl regnstället kommit på var det bara mysigt. Öhman är en schäfervalp som är några veckor yngre än Yatzy - bilder kommer förhoppningsvis snart.
__
Först la vi ut spår - Öhman fick två små spår som vi gick med en gång. Han spårade fint - väldigt lugnt och hittade korvbitarna och sina leksaker. Yatzys spår fick ligga medan vi gick 3-km slingan i skogen. Spännade att se hur olika typer av hundar det är dessa två. Båda väldigt söta såklart! Öhman var lite avvaktande och iakttagande i början medan Yatzy var otroligt speedad hela promenaden - inte direkt över att få möjlighet att rasa runt med Öhman utan bara speedad generellt. Först var han överladdad för att han trodde att det var spårning på gång och var på väg att ta Öhmans spår och allt annat som luktade något. Efter ett tag fattade han dock att så inte var fallet och övergick till att jaga Öhman som såg ut som att han sprang för sitt liv för att komma undan den galna trubbnosen. Fick ta ihop lite med honom ett par gånger när han inte lyssnade på matte. Vi tränade lite inkallning och så under rundan och vovvarna hann såklart med att gå ner i ett sumpträsk...lerigt och inte så mysiga att ta på sen. Ibland var jag lite rädd att de skulle krocka med ett träd eller så - såg inte ut att vara uppmärksamma på något annat än tokspringandet. Härligt dock att se dem rusa runt - Yatzy börjar faktiskt få rätt mycket muskler!
__
Tillbaka igen så var det Yatzys tur att spåra. Fortfarande speedad - jag tänkte att han själv skulle få ta upp spåret men det fattade han inte idag, hade nog hänt för mycket i huvudet från det att han visste att han skulle spåra tills det de facto var dags. Cecilia var dock observant och sa åt mig att sätta honom ner och lugna honom och visa att han skulle spåra. Vi gjorde så och sedan fick det helt perfekt. Spåret var inte långt men det var två apporter en vinkel och slut. Liten snurr i vinkeln men annars fin-fint. Sen åkte vi hem, badade hunden, fixade till matte så hon skulle se respektabel ut, lämnade vovven hos valpvakterna och tillbaka till Köpenhamn =)

Uppdatering om spår och lydnadsträning!

En action-bild Heidi tog när hon var med på
morgonpromenad i Sibbarp härom veckan

(bilden togs med Heidi liggandes på marken så att det skulle se ut som att han hoppade högt...)

Ikväll (tisdag) var det lydnadsträning på klubben med träningsgruppen - alltid skoj att komma ner på klubben och oftast bjuds det på tårta också då någon av alla duktiga ekipage lyckats bli uppflyttade eller fått cert eller så. Idag fick Yatzy träna budföring - vi har inte gjort det så mycket ännu, men han tyckte att det var väldigt trevligt att springa mellan matte och Tereze och äta korv... Så planen är att köra på så och lära in kommandot marsch. Har ju varit lite dålig på att blogga kontinuerligt så jag tänkte uppdatera hur träningen har gått de sista veckorna...

Spår
Förra helgen var det spårträning på Revinge - det var faktiskt Revingepremiär för Yatzy och inte helt lätt. Jag la två spår som inte var så långa - ett helt rakt med apport och slut och ett par korvbitar på vägen och sedan ett som gick som ett V - dvs med en vinkel. Spåren fick ligga närmare 1.5h vilket kanske var lite väl länge med tanke på att det både regnade och blåste.

Det första spåret kändes det som att han ville ligga någon meter längre ut än vad jag hade för mig att jag hade gått - så jag höll igen lite i kopplet för att se hur bestämd han var (tänkte att han kanske följde med vinden ut), men han skulle bums gå där och det var ju tur för vips hade vi en apport (matte får nog pallra sig iväg till en affär och investera i klädnypor så att hon kan göra lite vimplar och hålla orndning på var hon går...). I det andra spåret såg man tydligt hur mycket bättre han arbetade med vinden i ryggen. Funderar på att vara lite mer noggrann med att lägga så mycket som möjligt i medvind ett tag för att öka fokus på spårkärnan.

Nu i helgen som precis var hade vi egentligen träning på söndag men då skulle ju jag vara i Mölle så hade turen att få göra ett litet gästspel i en annan spårgrupp - kul att se hur de tränar också. Trevliga människor och hundar i den gruppen också och de ska ha ett extra stort plus i kanten för sitt grillningsengagemang - här har vi verkligen en del att lära.Tusen tack Gun för att vi fick vara med! Även denna gång la jag några korta spår med lite längre liggtid. Överlag gick det bra, även om benen är snabbare än nosen ibland. La en apport i en vinkel och det var klurigt...'hm, vad var det nu jag höll på med och var tog spåret vägen..? '. Men han redde ut det och spårade jättefint till slutet.

Uppletandeträning i stugan

Uppletande
Uppletandet har vi tränat in som en fortsättning på 'byta-leken'. Från det att Yatzy flyttade hem till oss har jag bytt leksaker mot godis och sedan allt eftersom utvecklat det till att hämta dem och lägga i mattes hand. Det har hittills gått väldigt bra. När vi började med uppletandet så fick han vara med och lägga ut en leksak i en vallad ruta eller korridor för att få en minnesbild. Han verkar ha bra minne för han har går alltid ut och letar med glädja. De sista veckorna har vi istället kört med andras leksaker som han har fått bita lite i innan och att han fått se när någon gått ut och 'tappat' grejen. Detta har också fungerat bra och han letar målinriktat tills han hittar det han ska. Detta diskuterade vi lite förra helgen och jag fick förslag på att redan nu någon gång kalla in om han letar ett tag utan att hitta, alternativt göra ett tomskick någon enstaka gång och belöna inkallningen supermycket - detta för att förebygga ett framtida beteende då det inte går att bryta hunden om han inte hittar något. Vi kör på ungefär så här ett tag till för att se till att det sitter tror jag.

Lydnad
Det mesta av lydnadsinlärningen gör vi hemma i vardagsrummet - på klubben är det fortfarande mest mys och väldigt enkla övningar. Mycket är rena kontaktövningar där jag belönar när han tar ögonkontakt. Vi har börjat med att komma och sätta sig fot och ta ögonkontakt - jag hjälper honom in så att positionen blir rätt. Han kan sitta en stund och titta på mig (och vänta på att få korv). Han kan även sitta kvar så att jag kan gå ifrån honom en liten bit och sen komma tillbaka. Han kan ligg - nu tränar vi på att han ska lägga sig så snabbt som möjligt. Precis som med 'sitt' så kan han även ligga kvar en stund och vänta på att jag kommer tillbaka och belönar. Apportering är än så länge bytalek med leksak, spårpinne eller liten apportbock. Han hämtar grejen och kommer och lämnar i mattes hand. Vi har även börjat så smått att sitta och ta apporten och hålla den en liten stund - han söker dock handen för att kunna släppa den och få godis :) På vardagsrumsmattan har vi också börjat lite krypträning för att få in rörelsen - både framåt och bakåt med hjälp av en godisbit.

Nere på klubben gör vi inga helt nya grejer - mer än lite hopp - det fattade han på en gång och tycker att det är superkul. Det är inget vi hårdtränar på utan mest när vi ändå går förbi hindret på väg till promenad eller så. jag kan säga 'hopp' när vi är en liten bit ifrån och så springer han fram och hoppar. Budföring har vi som sagt var också börjat lite försiktigt på klubben.

Allt vi gör är bara med beröm och godis och inga krav. Blir det galet så gör vi om utan att säga något. Det ska vara kul kul kul att träna med matte. På vardagslydnaden försöker jag dock vara desto hårdare...eller så bestämd jag kan - är man mjukismatte så är man... =)

Ytterligare en bild från Heidi!

Möllehelg

Tycker att det är väldigt många vardagar innan det äntligen blir helg...nu är det måndag och veckan känns redan lång lång lång...även om det är full fart på jobbet med flera projekt igång. Denna helgen har varit kanon - den började med ett spinningpass efter jobbet i fredags och sen en för-after work med cider i bastun och sen after work med middag och allt i goda vänners sällskap. Hade lyckats få reda på att det var halva priset på all mat på T-bone som nyöppnat så det var vi ju inte sena att utnyttja. Gott var det!

På lördag var det dags för pojkvännen att få sin födelsedagspresent som han blev lovad för över en månad sen men som vi inte haft tid att göra förrän nu. Det var en vistelse på hotell Grand i Mölle med avsmakningsmeny och övernattning. God mat, gott vin och ett väldigt fint hotell -i nte minst utsikten från Jacuzzin (utomhus) var läcker. Kändes minst sagt lite lyxigt! Och hotellfrukostar är ju bland det bästa som finns så vi var uppe tidigt för att kunna äta riktigt mycket...! När vi sedan checkat ut så åkte vi och tittade på Nimis och Arx - fascinerande att någon orkat bära dit så mycket träpinnar...och tänk så mycket spik som gått åt =) Efter promenaden ner till Nimis så var vi fortfarande mätta från frukosten men vi var inställda på en lunch hos 'Rut på skäret' så vi åkte dit och åt skånsk äggakaka. Väldigt gott och det är ett supermysigt ställe det också - kan varmt rekommenderas. Jag kan säga att viefter besöket hos Rut inte orkade äta mer mer den dagen...

Sen åkte vi hem och hämtade Yatzen som fått vara på pyjamasparty hos M&M och nog haft det väldigt bra han också - tur att man har så härliga vänner! Tack för hjälpen!

Valpträff och höstmys

Det har återigen varit en superhelg. Dessutom härligt höstväder. Vi åkte upp till stugan efter jobbet i fredags och kom upp precis när det mörknat - sista biten kör man på en grusväg och sen svänger man ner mot stugan på en i princip obefintlig liten grusväg som inte heller är alltför bred - bara för att nästan framme upptäcka att ett träd fallit över vägen. Så det blev till att backa hela vägen upp igen i mörkret...något som bilen inte helt uppskattade för sedan dess så luktar den bränt...har förpestat hela garaget nu också tror jag. Nåväl, vi kom in på tomten från ett annat håll och kunde grilla burgare över öppen eld och fira in helgen med lite champagne (gott!) medan kaminen värmde upp stugan.

Skördetid

På lördag morgon körde matte och Yatzy iväg till Yngsjö för att vara med på valpträff. Det var valparna från N och O-kullarna som träffades. Tyvärr kunde Yatzys syster Fia inte komma så det var bara han från N-kullen (eftersom de bara var två i kullen) men det var desto fler från O-kullen - hela sju valpar med familjer var där! Ann hade gjort ett supertrevligt arrangemang och fick hjälp av Tobbe som har pappan (Hausse Utah - Kaxe) till O-kullen. Först var det lite valpbus nere på stranden (otroligt fint därnere) så alla valparna fick rasa av sig. Sedan demonstrerade Ann hur sök går till med Yatzys mamma 'Snäckan'. Ingen kunde missa hur roligt Snäckan tycker att det är med sök! Duktig vovva!

Därefter delades vi upp i två grupper där vi började med att få introduktion till spårträning med Tobbe. Tobbe har stor erfarenhet av hundträning så det var spännande att få höra hur han tänker när det gäller både spårinlärning och annat. Dagens övning gick främst ut på att se hur spårintresset var hos valparna och de som var helt gröna fick synretning för att komma igång. Några fick också näringsspår (korv) för att öka fokus lite. Yatzy fick ett 'vanligt' spår - dvs ungefär som vi brukar lägga men med bara ca 20 minuters liggtid. Det som var nytt var terrängen - härligt kuperad skogsmark som gjorde det spännade. Han jobbade bra, tog sina apporter (matte fick tipset att bli ännu gladare när han såg apporterna så hela skogen hörde nog när vi kom till slutet) och tycker att det är jättekul att spåra.

Efter en korvpaus var det dags för uppletandeövningar med Ann. Alla valpar jag såg tyckte att det var roligt att leta efter sina leksaker och behöll intresset ute i rutan. Yatzy kom i första skicket inte hela vägen ut i rutan utan fastnade i mitten där andra saker legat tidigare (detta visar att det är bra att ibland komma ihåg att träna i rutor där det legat saker på lite olika ställen till andra hundar) så vi gick ut och vindade in den och sen hämtade han den lätt. Andra skicket med en grej i andra hörnan gick finemang. Kul att se att samtliga valpar (som jag såg iallafall) höll sig innanför det vallade området (bortsett kanske från vid det som borde ha varit avlämnande av föremålen då de flesta tyckte att det var roligare att själv äga föremålet med förhoppning om att kanske publiken och mattar/hussar kanske kunde jaga dem...). Sist på dagen visade Tobbe hur man kan leka/kampa med sina hundar och tittade också på alla valpars kamplust. Yatzy tyckte att det var helt ok att busa med trasan och matte la lektipsen på minnet.

Höstmorgon

Idag har det varit en superfin höstdag. Yatzy och matte jobbade hemifrån idag så tidigt imorse åkte vi ner till brukshundsklubben och tog en härlig långpromenad i solen. Otroligt att man kan vara ute och promenera i en och en halv timme längs havet utan att möta någon. Tränade inkallning och lekte med bollen under rundan och passade på att träna lite annat när vi kom tillbaka till klubben också. Glad vovve och glad matte :)

Stora killen...

Ååååååh...mattes lille kille håller på att bli stor..! Imorse på väg till dagis så lyfte han på benet för första gången. Inte helt perfekt utfört ännu kanske - mer som en lutning och med det lyfta benet mer sträckt lite bakåt men dock helt klart ett lyft ben. Han har nästan gjort det en gång tidigare för ett par veckor sedan men det tror jag var av misstag. Rätt tidigt tycker jag vid bara sex månaders ålder - Virus var iallafall nästan året innan han kom på den grejen. Fast å andra sidan så har schäferskrutten i träningsgruppen kunnat detta "trick" länge redan och han är bara fem månader...

___

Helg och spårträning

Yatzy & Matte
(fast lite tidigare i höst - med finare väder)

Helgerna går alldeles för fort - denna helgen var inget undantag. Det var ingen optimal start på helgen med enorma förseningar på tågtrafiken över bron. Första tåget jag tänkte ta hem var inställt och nästa var 40 minuter försenat. På fredagkvällen var det biobesök (Flickan som lekte med elden) - helt ok film om än lite läskig trots att man hade läst boken och visste vad som skulle hända.

Lördag morgon var det upp tidigt och trots konstaterandet att det regnade och blåste ordentligt så bar det (för matte och Yatzy) av till Sövde/Karup för spårträning med träningsgruppen. Några ekipage var iväg och tävlade i helgen (med imponerande resultat) men vi var några tappra själar som spårade och körde uppletande och lite sökträning för ett ekipage som snart ska ut och tävla. Hade tänkt ta lite fina bilder i helgen (speciellt på yatzy och den söta nykomlingen i gruppen - schäfervalpen Öhman) men det regnade för mycket så bilden ovan är från lite träning i Blekinge för ett par veckor sedan.

_

Det är bra att få lite feed-back på träningen av de andra gruppmedlemmarna. Jag hade lagt ett spår till Yatzy med några apporter (leksaker främst) och en vinkel. Det hade legat drygt en halvtimme och han klarade det utan några större svårigheter - löste vinkeln fint och stannade och tog alla apporter. Det var rätt lätt terräng med rätt gles skog. De andra gick med och tittade och kom med en hel del konstruktiva förslag efteråt. Det vi diskuterade och kom fram till var att för att öka chansen att han ska behålla sitt spårintresse i framtiden nu när han snart kommer in i tonårsperiod och könsmognad och även bli så noggrann som möjligt i sitt spårarbete så ska man kanskelägga kortare spår men istället göra dem mycket svårare - dvs låta dem ligga 1.5-2h och istället lägga flera. Och även att i dessa kortare spår lägga in lite klurigheter som apporter i vinklar eller en spetsvinkel för att lära in att näsan måste vara påkopplad hela tiden.

_

Sen var det figurerande i sökrutan (matte här är ju helt novis när det gäller sökträning men jag gör vad de säger till mig - Yatzy ska självklart också få testa sök och han kommer garanterat att tycka om det). Efter en liten valppromenad så körde vi uppletande. Vi körde som vi brukar göra med att gå ut i rutan och leka med en leksak - slänga iväg den och sen gå tillbaka till rutans baslinje. Yatzy är alltid laddad på leksaken och med den minnesbilden så springer han glatt ut och hittar den till matte. Så vi kommer att jobba vidare så ett tag till. Tipset vi fick här som vi verkligen också kommer att ta åt oss är att matte inte ska vara så snabb på att berömma när han hittar föremålet utan vänta tills han verkligen gripit det och vänder tillbaka.

Hämta föremål/leksaker har vi lekt från starten när Yatzy flyttade hem till oss. Han hade lätt att hämta grejer och kom spontant tillbaka med dem när vi lekte. Då han älskar godis fattade han rätt snabbt att belöning väntade om man gav grejen till matte.

På söndagen körde jag ut till Landskrona för att titta på korningen som södra lokalområdet anordnade. Jag har inte sett någon korning sedan de ändrade till det nya så det var spännande. Hann titta på tre olika ekipage som var rätt olika - en colli och två boxrar. Så nu vet vi vad som väntar om två år eller så. Ska bli superspännande att göra MH't nästa höst också!

Resten av helgen har varit rätt lugn - firade naturligtvis kanelbullens dag då kanelbullar är ett av pojkvännens glansnummer. Lördag kväll var det middag i glada vänners sällskap på Lilla Torg och söndagskvällen var det ett pass på gymmet och sen slappande i soffan.

Dagis-vovve

Nu har Yatzy gått på dagis i en och en halv månad och det går otroligt bra. Jag har aldrig haft någon hund på dagis tidigare - Virus klarade sig hemma utan problem och när han var valp var jag student och hemma nästan hela tiden. När jag sedan började jobba hade jag nära hem och kunde gå ut med honom på lunchen och kunde komma snabbt hem efter jobbet. Nuförtiden jobbar jag i Köpenhamn vilket ju gör att det är lite omständigare att komma hem. Jag har dock fått lov av chefen att ha hunden med mig på kontoret, men på grund av vaccinationsregler så dröjer det ju några månader innan vaccinationer och intyg är på plats så att Yatzy kan bli Öresundspendlare med matte. Så lösningen under tiden blev hunddagis. Jag kollade upp ett flertal hunddagis i Malmö och hittade lyckligtvis ett som kändes helt rätt. De har en bra filosofi, fina lokaler och rastgårdar och personal som verkligen bryr sig om att hundarna ska ha det bra. Hundarna går oftast bara två och två i rastgården (små hundar går fler) och när det är koppelpromenader tar de bara en hund åt gången.

Första veckan var det inskolning och det var såklart lite jobbigt för matte att lämna sin älsklingsvalpeskrutt hos helt främmande männsikor...tänk om han skulle tycka att det var jättehemskt och bara sitta och gnälla efter matte och tänk om de inte skulle bry sig om honom... Det hela gick dock otroligt bra. Han tyckte att det var lite läskigt i början med de andra hundarna som väl var lite väl framfusiga ibland så första dagarna tydde han sig mest till personalen när han var i rastgården. För att han skulle känna sig mer hemma fick han dela bås med en vuxen boxertik och det gillade han - sådana känner han ju igen... Andra dagen vi kom dit så viftade han på svansen, hälsade lyckligt på personalen och gick glatt in i sitt bås ,vilket måste vara ett gott betyg. Det var tre eller fyra andra valpar i samma ålder som började ungefär samtidigt så Yatzy får vara ute och leka med dem några gånger per dag. Så när han inte är ute ligger han visst utslagen och sover i sitt bås. De har gett honom smeknamnet "Kisspojken" (Hmmm...). Så fort han lyfter på bara ett ögonlock så är det någon av personalen som tar ut honom så han får kissa...annars finns fortfarande risk för olyckor (även om de faktiskt är rätt sällsynta nu - till och med på dagis). Han är iallafall den vovve som får gå ut överlägset flest gånger per dag - just in case... När han kommer hem från dagis är han en trött valp så det blir rätt lugna kvällar där han tycker att det är helt ok att bara ligga och mysa i vardagsrummet. på mattes fötter. 'Dagisfröken' berättade nu i veckan att han har blivit betydligt tuffare nu tillsammans med de andra hundarna - absolut inte elak men när de är för våldsamma säger han till dem.

Jag tror att dagistillvaron kan ha varit bra för socialiseringen tillsammans med andra hundar också. Han lär sig hur man umgås och så blir det inte så otroligt intressant med alla andra hundar. Det har jag bland annat märkt när vi är nere på brukshundsklubben och tränar med vår träningsgrupp - han är rätt tydlig i signalerna med de andra hundarna och han är inte överdrivet intresserad av alla andra hundar och grupper runt omkring - vilket gör det lite lättare att fokusera på matte...

Blekingehelg

I helgen har vi haft det riktigt mysigt i stugan i Blekinge. Kom upp rätt sent i fredagskväll men det var tillräckligt varmt för att sitta ute och grilla och äta vid elden. Champagne och hamburgare är inte alls illa...

Yatzy hade inte varit i stugan på rätt många veckor nu men han kände igen sig (inte som Virus som blev hysteriskt överlycklig av att vara där och vägrade hoppa in i bilen när vi skulle hem) och tyckte att det var härligt att kunna vara ute och vara med hela dagarna. Lite läskiga ljud tyckte han dock att det var på kvällen (snacka om city-hund...) med prassel och ljud från vinden eller vilda djur som man fick yla lite på. Allra mysigast var att ligga i mattes knä i framför elden.

På lördagen var det lång promenad i skogen och så hann matte med att lägga två små spår också. Så passande med en äng mitt framför huset som lämpar sig ypperligt för lite kortare spår. Först fick han ett ca 100m långt spår med en vinkel (första vinkeln han fått - men fältet tog slut så det var inte annat att göra). Han tycker att det är kul att spåra och spåret brukar vara roligare än apporter/leksaker/godis i spåret, men jag la ut några högar med korv, en träapport och en favoritleksak i slutet. Spåret fick ligga drygt en halvtimme vilket nog är det längsta det har legat hittills, men det visade sig inte vara några problem. Han spårade lugnt och fint - nosade på träapporten så jag stannade och gjorde några byten mot godis med den och sen fick han spåra vidare. I vinkeln såg han lite förvånad ut, men han nosade runt lite och sen tog han den. Stannade vid ett par men inte alla korvar och hade helst av allt velat gå förbi leksaken i slutet och fortsätta spåra, men jag fick anstränga mig och göra den extra skoj och då han gick iallafall med på att leka med den. Det är kul att han tycker att spår är så skoj!

Apporterna tränar vi på parallellt hemma. Där börjarde vi med att han fick godis så fort han nosade på dem och när det satt så var han tvungen att bita i den och sen ta den från golvet. Nu är han tvungen att lägga den i min hand för att få godis. Brukar även 'tappa' pinnar ute på promenaderna när han inte ser och sen är det jätteberöm om han upptäcker dem och ger dem till matte.


På kvällen la jag ett spår till - samma typ och med en vinkel igen. Det gick också väldigt bra och han tog vinkeln fint (kan vara en slump eller bero p åatt vinden låg lättare). Måste fundera på vad vi ska ha för superskoj grej på spåret i slutet som han verkligen ska vilja stanna kvar vid. Jag funderar på att ta hans matskål - den har jag haft någon gång tidigare som slut, men dp tyckte jag att han var alldeles för ivrig nästa gång vi spårade... Får fundera lite. Just nu tycker jag att det är kanon som sagt var att han tycker att det är kul och verkligen vill spåra längre.

Det var strålande sensommarväder hela lördagen och på kvällen kunde vi sitta ute och äta och grilla igen. Himla mysigt.

Stamtavla

Valpeskrutten Yatzy

Yatzy 8 veckor gammal - precis nybliven Malmöbo!
Söt som socker...

Yatzy föddes den 28e Mars i år (2009). Det var bara två valpar i kullen - Yatzy och en tikvalp, Lucy, som numer heter Fia. Första gången jag hälsade på i valplådan var de små sötnosarna tre veckor gamla. Ljuvliga! Pigga och framåt - om än på rätt så vingliga ben... Det var tydligt vilken som var tik och vilken som var hane, även om de var väldigt lika varandra. Då det bara var en hane och därför inte så mycket att välja på så var det inte hundra procent säkert då att han skulle bli min innan man kunde se vad det var för personlighet (även om både jag och pojkvännen var rätt förälskade i honom redan...). Det är mysigt att sitta och hålla en sån liten i famnen. Fascinerande också att se när de hade ätit - magar så runda att det plötsligt blev ännu svårare att gå på stadiga ben...

Sedan var vi iväg ett par veckor på semsester i USA och nästa gång vi hälsade på valparna var de 6 veckor gamla. Det händer mycket på den tiden - då hade de vuxit ordentligt och började se ut som 'riktiga' boxrar och var ute och sprang och busade på gräsmattan. Yatzy var nog både den som var lite tuffare av de två (och fick mest tillrättavisningar av mamma Snäckan) men också den som tyckte att det var mysigast att komma upp i famnen och mysa. Båda valparna var sociala, trevliga och söta (jag vet ju inte exakt hur en perfekt boxervalp ska se ut enligt rasstandarder och allt - men de var redan då otroligt fina...). Så i hjärtat hade vi redan bestämt att Yatzy skulle bli vår. Officiellt bestämdes det veckan efter när de var 7 veckor gamla - fortfarande helt underbart söta såklart, men det kändes också som att det var väldigt bra temperament på dem. Och mamma Snäckan är en supermysig hund som det känns kul att få en valp efter.

En kul grej är att en väldigt god vän till mig - som också var matte till Virus kullsyster Rana - blev matte till Yatzys syster Fia. Hoppas att de kommer att kunna ses och busa då och då så att de blir så fina kompisar som Virus och Rana var dessa små också!

Så kom äntligen den dagen när vi fick hämta hem vår skrutt! 8 veckor gammal och full av energi. Flytten gick över förväntan - sov gott i bilen på väg hem, tyckte att det var spännande att utforska sitt nya hem (total extas när han hittade lådan med Virus gamla leksaker) och sov som en stock hela natten. Det var en bra tid att få hem en valp - försommar och behagligt ute. När man ska ta sig ut minst en gång i timmen var dag så är man ju iallafall glad att det inte är snöstorm och iskallt ute... (Känns skönt nu när vi äntligen faktiskt nått ett stadium som man skulle kunna kalla 'i princip rumsren'...)

Det är en otrolig omställning att få hem en liten valp - det är ju 11 år sedan jag hade valp sist och en del saker har man glömt (läs förträngt), men det är mest mysigt även om det krävs en del pusslande och planerande. En gammal hund förstår ju det mesta utan att man behöver säga så mycket och man vet var man har varandra och man har sina rutiner för saker och ting. En valp är ju som en blankt papper - allt är nytt och spännande (och har tex ingen aning om vilken sida av en lyktstolpe man ska gå på vid koppelpromenad för att inte fastna...) och man måste lära känna varandra.

Yatzy är och har hela tiden varit rätt lätt att ha att göra med. Han älskar mat - i alla former och gör allt för en frolic eller korvbit vilket gör det lätt att belöna när han gjort något bra. Han älskar även leksaker av alla möjliga slag - det är underligt hur de bara liksom vet att något är en leksak... Han tycker mycket om människor och vill gärna mysa i knät och vara nära. Men även om han är lyhörd och lättlärd så är det ingen vek liten kille - slänger sig inte direkt på rygg eller tar åt sig så mycket om matte morrar på honom...så jag räknar med att vi kanske i framtiden får lägga en del energi på ledarskapsövningar... Det är också skönt att han inte är rädd för nya situationer och konstiga ljud - trots att han är född på landet så har han inte tyckt att storstadens myller har varit något att bry sig om.

Vi började redan från början med lite spår och kontaktövningar och hittils har det gått väldigt bra - jag ska berätta mer om hur vi gör och hur det går lite senare!

Här kommer så länge några bilder på den lilla godingen!

Sju veckor

Sju veckor

Sex veckor

Sex veckor

3 veckor

3 veckor

Yatzy och Fia (Aslan och Lucy) 3 veckor